Ändå känner jag mig inte ledsen just nu. Jag känner mig bara arg och besviken på en omvärld som har låtit mig falla och som har svikit mig. Arg på min tokiga och manipulativa far. Arg på mina plastsyskon och mitt halvsyskon som har fått växa upp i välfärd och som jag vet att han alltid har behandlat mycket bättre än mig. Arg på soc och alla deras regler. Arg på alla företag som nekar mina jobbansökningar och inte ger mig en chans bara för att jag inte har en massa meriter eller tidigare arbetserfarenheter. Arg på alla som någonsin har behandlat mig illa eller nedlåtande för att jag kommer från en fattig familj. Arg på alla människor jag kallat för vänner och ställt upp för bara för att sedan se dem svika mig och gå vidare. Arg för att allt handlar om omständigheter och att jag likaväl hade kunnat ha en bra och stabil situation. Arg för att jag faktiskt alltid gjort mitt bästa trots att jag haft det så svårt och att jag därför hamnat i ett mellanläge där folk aldrig har kunnat se eller förstå vad jag har gått igenom bara för att jag har verkat normal på ytan.

För om jag verkligen hade fuckat upp, om jag hade sabbat till mitt liv riktigt jävla ordentligt hade jag åtminstone kunnat känna att det här har jag dragit på mig själv. Det här har jag själv klantat till. Nu kan jag inte göra det. Jag har hållit mig undan klammer med rättvisan och droger och överkonsumtion och skött skolan och det ena med det tredje.Jag har gjort misstag som alla andra men jag har också försökt så jäkla hårt hela tiden och kämpat mot otroligt svåra omständigheter.

Jag vet att det finns bra människor också. Det finns varma, genuina och omtänksamma människor och världen är inte bara grå och kall. Men jag orkar inte längre söka efter dem, orkar inte med fler besvikelser. Jag har velat älska och bli älskad så många gånger men det fungerar inte för ingen vill ha det jag har att erbjuda. Ingen vill se det fina som finns i mig och ingen vill tro på mig. Jag kan inte bli älskad eller uppskattad som den man jag är. Jag har verkligen till slut insett att den enda jag kan räkna med i den här världen är mig själv. Om det är vad som krävs så får jag slå mig fram helt på egen hand utan någon hjälp från andra. Men jag kommer aldrig sjunka till deras nivå och förlora min heder eller omtanke för människor omkring mig. Jag kommer bara aldrig mer att ge den till någon som inte förtjänar den helt enkelt.

Under tiden så går det mot juletider och en osäker framtid. Jag önskar att saker vore annorlunda. Att bara ha haft en inkomst och att för en gångs skull ha fått fira tillsammans med någon jag tycker om istället för att sitta ensam bland alla par och människor som egentligen inte bryr sig om mig överhuvudtaget är allt jag någonsin skulle kunna önska mig i julklapp. Men allt jag kan göra nu är att hoppas på en ljusare framtid och fortsätta sträva mot den. Om du har en trevligare jul att se fram emot, ta dig ett ögonblick för att uppskatta det fina som du har i ditt liv. Och skänk gärna en slant åt din lokala tiggare emellan alla julinköpen så kanske fler av oss som är ensamma och fattiga kan få en bättre jul.

 

...

28 november 2014 07:32

Du får väl skylla dig lite själv att folk inte finns där när du stänger ute någon som försöker bry sig och stötta..

MrRock

30 november 2014 14:48

Ingen aning om vem du är men förmodar att vi pratat på en viss sida. Återigen då jag inte vet vem du är blir det svårt att svara men jag har inte medvetet stängt ute någon eller ignorerat någon. Däremot händer det ibland att jag svarar segt eller kanske t.o.m har glömt av att svara till någon vid något tillfälle. Som tydligt framgår på bloggen har jag rätt stora problem att tampas med själv. Knappast samma sak som att stänga ute någon, tvärtom vet folk som pratat mer med mig att jag alltid försöker att stötta, bry mig om andra och finnas där när jag kan.

Men det var allt du hade att säga, att jag får skylla mig själv en del? Fint. Det var väldigt roligt att höra..

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Så känns läget just nu. Både bra och dåliga saker. En bra grej är att jag har kommit i något slags 'I don't give a fuck' läge där jag egentligen inte bryr mig vad andra tycker eller tänker om mig. Det behöver man om man ska orka stå upp för sig själv...

som en omväxling till de tidigare relativt dystra inläggen är att jag lyckligtvis har kunnat betala hyran för den här månaden. Dels genom att jag tjänade ihop en slant då en bekant behövde hjälp med sin hemelektronik. Jag har hjälpt just den här pers...

Varje gång jag går på ICA sitter det en tiggare alldeles utanför. En medelålders kvinna som huttrar och fryser, antagligen från Rumänien. Hon lyfter blicken och försöker få min uppmärksamhet när jag passerar henne. Ibland försöker hon också inleda en...